Hkp2:
| HELIKOPTER 2 | ||
| Motor: |
Turboméca Artouste II C6 | |
| Motoreffekt: | 360 hkr | |
| Maxfart: | 240 km/h | |
| Tomvikt: | 890 kg | |
| Längd: | 9,80 m | |
| Höjd: | 2,75 m | |
| Rotordiam: | 10,20 m | |
Sud Alouette II
"Lärkan"
I helikopterns pionjärsår såg Försvarsmakten ett behov av en lättare helikoptertyp för sambandsuppgifter osv. Man begärde därför in offerter på nio helikoptertyper. Av dem gallrades sju bort ganska lätt. De två kvarvarande helikoptrarna var Bell 47J och Alouette II. Försvarsmakten gjorde en omfattande studie av dessa helikoptertyper och kom fram till att Alouette II var mer operativt effektiv än Bell 47J (som dock var billigare).
I januari 1959 anlände fyra av de totalt åtta beställda Alouette II till den svenska generalagenten Saab Helikopter AB. Den 19 januari utfördes den första officiella leveransen av Hkp2, Alouette II. Det var Marinflyget som stod som lycklig mottagare. De fyra första maskinerna tilldelades individnummer 101-104. Precis som vid hkp1 så blev Flygvapnet imponerade av helikoptertypen, och införskafafde därför 4 stycken egna maskiner. De helikoptrarna baserades på F21 (1 st), F8 (2 st) och F6 (1 st).
I Juli 1959 mottog Marinflyget fyra till Hkp2. Sedan skulle det dröja 3 år tills det att man mottog de fem sista maskinerna. Flygvapnet, vilka totalt anskaffade 12 Hkp2, inspirerade Armén att anförskaffa en Alouette II. Armén hade tidigare haft egna utprovningar av Bell 47 samt även utvärderat ett par andra helikoptertyper. Arméflyget mottog sin första Hkp2 i december 1959. Den sista maskinen fick man i december 1961. Alla tre vapengrenar använde sig nu av Hkp2. Helikoptern blev mycket uppskattad då den var väldigt servicevänlig med bl a sin mycket öppet och lätttillgängligt placerade motor.
Flygvapnet utrustade några av sina maskiner med en luftdriven vinsch på sidan för att kunna tjänstgöra för lokal flygräddning. Vinschen kunde lyfta 130 kilo och därav fanns aldrig någon ytbärgare i helikoptern. Marinen utrustade sina helikoptrar med flottörer. Vissa av Arméns Hkp2 utrustades med den legendariska "brödburken" (kapslad bårupphängning vid sidan av helikoptern). Helikoptern anvädes flitigt fram tills det att Hkp6 (Agusta Bell 206 Jet Ranger) började anskaffas. Hkp6 tog över stora delar av Hkp2's användningsområden. Hkp6 inskaffades av både Arméflyget och Marinflyget, men användes av båda parallellt med hkp2 fram till mitten av 80-talet. Under 80-talet var det även dags för Flygvapnet att avskaffa sina 12 Hkp2. Ersättningshelikoptern blev de redan befintliga Hkp3 (AB 204B) samt fyra nya Hkp9A (BO 105 CBS).
Totalt finns det runt fyra Hkp2 bevarade i Sverige idag. Marinflyget har en maskin bevarad ombord på museijagarn Småland i Göteborg. En annan finns på ett flygmuseum strax norr om Kalmar. Flygvapnet har en maskin kvar på Flygvapenmuseum och Arméflyget har en maskin magasinerad i en av hangarerna på gamla AF1 i Boden.
| Besättning: 1 Flygförare Passagerare: 4 Personer Beväpning: radar och sjunkbomber (ubåtsbekämpningsutrustning och passagerare gick ej att lasta under samma flygning) |
