Försvarsmakten har använt sig av helikoptrar ända sedan 50-talet. Under de 50 år som man har haft helikoptrar i tjänst så har man hunnit operera hela tio olika helikoptertyper och testa en ännu större mängd kandiderande typer. Ända fram till mitten av 90-talet så genomfördes upphandlingar av nya helikoptertyper

MARINFLYGET 1957 Hkp 1 1959 Hkp 2 1963 Hkp 4 1970 Hkp 6 ARMÉFLYGET 1959 Hkp 2 1962 Hkp 3 1968 Hkp 6 1964 Hkp 5 1987 Hkp 9 1993 Hkp 11 FLYGVAPNET 1962 Hkp 1 1959 Hkp 2 1962 Hkp 3 1963 Hkp 4 1985 Hkp 9 1988 Hkp 10

individuellt av de tre respektive vapenslagen: Armén, Marinen och Flygvapnet. Först ut med att anskaffa en helikoptertyp var Marinflyget med Hkp1, Vertol 44, som anskaffades 1957. Det dröjde dock ej länge innan även Flygvapnet och Arméflyget mottog sina första helikoptrar. De första helikopteranskaffningarna var ett resultat av många års försöksverksamheter och utredningar om helikopterns eventuella användningsområden i en krigsorganisation. Redan när företaget Ostermans Aero AB hämtade hem den första helikoptern till Sverige, år 1946, visade Marinen ett stort intresse för helikoptern. 1951 skrev man ett avtal med Ostermans Aero om att få testa och utvärdera helikoptertypen Bell 47. Marinen hittade en stor mängd olika användningsområden för helikoptrar i en framtida krigsorganisation. Marinen ville dock testa helikopterns möjligheter vid ubåtsjakt, och där räckte ej storleken på Bell 47 till. Man träffade därför ett avtal med Osterman Aero om ett visst flygtidsuttag under det första försöksåret om Osterman införskaffade nya två helikoptrar av en större modell. Osterman köpte två Sikorsky S-55 från USA, vilka genast ställdes till Marinens förfogande. Marinen var nöjda med utprövningarna och tog därför steget att införskaffa en egen helikoptertyp, vilket blev Vertol 44, Hkp1. Armén hade inlett sina helikopterutprövningar, med helikoptrar från Ostermans Aero, redan år 1953. Det var dock först efter en arméövning, där fyra av Ostermans helikoptrar medverkade, som det stod helt klart för Arméledningen att man var i behov av helikoptrar i sin organisation. Det hela resulterade i att man beställde sin första egna helikoptertyp, Hkp2, Alouette II.

De tre respektive vapenslagen opererade endast med sina egna helikoptertyper. En helikopter som tillhörde ett vapenslag lånades således mycket sällan ut till ett annat. Detta medförde att de samlade helikopter-resurserna inom Försvarsmakten ibland ej kunde användas till fullo. När Försvarsmaktens Helikopterflottilj bildades år 1998 så kom det dock att bli ändring på detta. I den nya flottiljen så samlades de tre vapengrenarnas helikopterresurser under en gemensam organisation. Den nya organisationen medgav att den helikoptertyp som bäst lämpade sig för ett uppdrag, oavsett vilket förband som var beställaren, kunde sättas in. Vid sammanslagnignen såg de respektive vapenslagens helikopterresurser ut som följer. Arméflyget: Hkp3, Hkp5, Hkp6, Hkp9 och Hkp11; Marinflyget: Hkp4 och Hkp6; Flygvapnet: Hkp3 och Hkp10. När sammanslagningen slutligen stod klar och alla nödvändiga omstruktureringar var utförda så återstod Hkp4, Hkp6, Hkp9, Hkp10 och Hkp11 i organisationen. Däremot skall de flesta ersättas under de närmaste åren.

1 Hkpskv. Hkp9 och Hkp10 2 Hkpbat. Hkp4 och Hkp10 4 Hkpbat. Hkp9 och Hkp15

Försvarsmaktens Helikopterflottilj har valt att indela helikopterverksamheten för uppdrag i tre olika klimatförhållanden: subarktisk miljö (1. Hkpskv), sjöoperativa uppdrag (2. Hkpbat) och landoperativa uppdrag (4. Hkpbat). Den andra helikopterbattaljonen är speciell då man är det enda förbandet som opererar med Hkp4. I gengäld så opererar man ej med Hkp9 och Hkp11, som både 1 Hkpskv och 4 Hkpbat gör. Den "nya" organisationen medger däremot att en sjöoperativ helikopter kan sättas in för att undersätta ett arméförband. På samma sätt kan givetvis en landoperativ helikopter undsätta ett marint förband. Här nedan ser du en lista över hur länge de olika helikoptertyperna och versionerna har

varit i tjänst med de olika vapenslagen.